Vitt

Nu vet jag hur det känns att vara blind, i princip. Det var nämligen den känslan som plockades fram idag när molnen slog lock över bergen här i Schweiz. Det var som att åka runt i en mjölförpackning eller något åt det hållet. Allt var vitt. Vitt, vitt, vitt vart man än tittade. Och det var minst sagt hopplöst att försöka ta sig fram på ett par skidor, dock var det precis vad vi gjorde timme efter timme efter timme. Det var omöjligt att se åt vilket håll backen gick, och då menar jag också om det var uppför eller nerför, stup eller platt, is eller puder. Man fick helt enkelt chansa och hoppas på det bästa.

Vi som har haft det så soligt och bra framtills nu. Nu när det bara är en liten dag kvar. Jag ber till vädergudarna att de ska blåsa bort alla dessa moln och ropa hit lite solsken. Sen lovar jag att försöka ta med mig det på planet hem på lördag.