Fullt ös...

Hoppsan. Jag hade visst råkat förtränga att jag har en blogg som inte fått sin uppdatering. Så kan det gå, om inte haspen är på. I själva verket så är det så att jag inte haft en lugn minut de senaste dagarna så har inte kunnat ägna en tanke åt detta skrivande. Nu är jag här igen i alla fall - och så här trött har jag nog inte varit på en väldigt lång tid. Skulle kunna gå och ide nu och sova resten av detta mörka vinterhalvår.

Jag ska försöka att kortfattat summera vad som hänt. Så håll i er.

Måndag: morgonträning, återhämtning och kvällsträning för att slutligen däcka som en klubbad säl i sängen efter att ha myst med Anthonia och Anny.
Tisdag: morgonträning, direkt till styrketräning, hem till Anthonia för att pynta hela hennes hus med spindelnät, blodiga lakan, dockor i taket och dylikt. Sedan träning igen för att lite senare avsluta kvällen med en maskerad som heter duga. Varför åt jag kattmat? Hur kunde hela huset mer likna ett bombnedslag?
Onsdag: sömnen protesterade mot morgonträning, rensade en toalett som stoppats upp att några ton papper och lite mysig spya (vilket innebar ett översvämmat badrum, äckliga grejer så långt ögat kunde nå och slutligen Linas arm nere i toaletten för att övervinna pappersklumpen som förstörde vår morgon), stressa hem för att vakna till och hastigt äta en liten pajbit trots att tröttheten bidrog till att jag knappt kom ihåg hur man tuggade. En busstur ner till staden där en fyra timmar lång riskutbildning ner i körskolans källare väntade, lite komiskt att denna handlade om trötthet och den-där-förbjudna-drycken, typ. Sedan en promenad i regnet till simhallen, dit jag anlände som en dräkt katt pigg och glad, föutom det sistnämda. Där stod ett helvetiskt fartpass på schemat som jag mirakulöst nog lyckades ta mig igenom med min mage likt ett svart hål som inte fått någon mat.

Till slut fick jag åka hem. Till slut fick jag äta mat. Och nu, nu får jag vara så lat som jag bara vill här i min säng.

Vem har påstått att man kan återhämta sig under loven?



En liten bråkdel av vår kväll får denna bild beskriva. Uppmärksamma Rififi där nere i det högra hörnet.