tisdag 19 oktober 2010

Ett litet störmoment

Jag är ingen sådan som brukar gå runt och störa mig på folk eller andra saker. Dock finns det en sak som jag kan störa mig så mycket på att det är fullkomligt ofattbart. Jag antar att de flesta känner igen situationen dessutom...

När man hamnar bakom någon som går så extremt och irriterande långsamt, som om de plötsligt fått för sig att de är sniglar för en stund och liksom måste ta så små och långsamma steg som det bara är möjligt. Jag får seriöst panik, typ. Förstår helt enkelt inte hur man kan gå så segt, det måste ju kännas så otroligt dåsigt.

Jag går alltid jättefort, hatar att gå långsamt. Det spelar ingen roll om jag har all tid i världen på mig eller om jag faktiskt har bråttom - jag bara måste ta långa och raska kliv. Så när jag då går bakom någon eller några som degar på som bara den vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till. Man vill ju gärna inte göra värsta omkörningen eftersom det är så gott som omöjligt att göra det på ett smidigt sätt.

Jobbigt dilemma det här.

Inga kommentarer: