Idiot

Lördag. Min vilodag. En välförtjänt sådan. Eller?

Gårdagens afton var hursomhelst lyckad - jag tycker bara mer och mer om Vigor ju längre tiden går, en härligare skara människor får man leta efter.

Denna morgon var däremot inte lika fager. Klockan åtta ringde väckarklockan och jag hade inget annat val än att rulla ner mot sporthallen för att lära små ungar att simma - eller i alla fall någonting i den stilen. Jag var dock ständigt orolig för att någon liten krabat plötsligt skulle försvinna ner under ytan för att sedan stanna där utan att någon märker det. Som tur var inträffade det inga olyckor.

Småbarn kan vara ganska hopplösa har jag nu lärt mig, speciellt när de vägrar att lyssna. Dessutom är det ju inte alltför mysigt när de snorar i bassängen och spottar vatten i ansiktet på en. Jag jobbar på min tålmodighet. Tack och lov är de faktiskt väldigt söta större delen av tiden.


Du sprang så fort du kunde för att hinna få ett lyft igen.
Du kvittade all din trygghet mot en kick som inte hjälpt dig än.
Du ville bryta isen.
Men du klarade inte krisen.
Det vet du, men det tar emot.
Du kanske borde tänkt på hur du mår.
Du kanske borde tänkt på hur det går.
Du kanske borde tänkt på konsekvensen, mer än kicken, idiot.