Snart dör min dator i brist på batteri. Sladden ligger här inom räckhåll, dock inte ikopplad. Ändå orkar jag inte kliva upp ur sängen för att stoppa sladdhelvetet i väggen. Så lat är jag just nu... och tro mig, det är fruktansvärt skönt att vara så lat vissa gånger. Därför får jag väl njuta av de sista minuterna av min tid vid datorn, vilket antagligen är lika bra med tanke på plugget inför mitt matteprov som äger rum imorgon (som mitt betyg balanserar omkring på som på en skör tråd).
Attans. Jag har ju visst en franskaredovisning imorgon också, kul att man har skrivit texten till det ännu (och så har man inte det).
Jag själv är inte så populär i mina egna ögon just nu. Vad är felet med att göra saker i tid?
Det löser sig, förhoppningsvis!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar